LEEK - En berättelse om ingenting!

Man får skriva om vad fan man vill (nästan), man får läsa vad man vill, det är fine. Men då har jag också rätt att bli upprörd över vad jag vill. Kan man bli upprörd över att kvinnor är ute och pimlplar rödvin på torsdagar istället för att sköta om hemmet och ungarna, som en gammal gubbjävel skrev en insändare om, då kan jag bli skogstokig på modebloggare. Eller i alla fall deras totalt inkompetenta och labila läsare.

Vart fan har världen tagit vägen när 100 000 tals människor läser om en inte ens myndig tjejs råd om en "ny sjukt trendig och chic rosa kjol med rosa volanger som är sneskuren?". Jag förstår bara inte varför det är intressant?

Jag hatar alla modebloggarläsare innerligt för att hur kan man orka bry sig att läsa om någon man inte känner, aldrig träffat eller ens sett gå förbi på stan, om vad dem köpt, vad dem har på sig och vad som är "helt passé"? Jävla skillnad om någon frasse man känner kommer med en sjukt läcker t-shirt som man kan köpa likadan men i en annan färg.

Jag vet precis vad jag tycker om kvinnliga modebloggare, exakt vad jag tycker! Och det vågar jag även uttrycka mig i skrift, tyvärr är det inte så med manliga modefrassar. Dem vågar knappt höja ett finger åt Guccis nya badräkt i 100% aluminium utan att få bajs på posten av Gudrun "Fittstimsalkisen" Schyman. Okej, blondinbella har gjort något riktigt smart drag genom att ta vara på inkompetensen hos dem totalt intelligensbefriade, svårt förståndshandikappade, sinnesslöa, imbecilla, svagsint kretina modebloggar-läsarna med inte bara en utan en hel OS godkänd simbasäng med extra kromosoner, de är tillräckligt pantade för att man kan kunna köra igenom deras skallar i pantmaskinen på konsum och faktist få ut 50 öre, men det är egentligen inte dem jag vill sätta mig på och sträcka ut ett hånande finger. Det är wannabiesen som får min mage att vända sig in och ut. De är dem som man av pantmaskinen får hela 4 spänn av. Dem som tror sig kunna bli nya blondinbella genom att skapa sin egen asknackiga modeblogg, länkar från sin msn och sen tror att dem har något speciellt att erbjuda mer än knackiga amatörfoton på sig själva i flickrummet, omringade av gossedjur och rosa fondväggar, iklädda  SSS mjukisbyxor, ett vitt linne, fejkprada glajjer och ett stycke putande läppar som kan få paradisehotell Olinda så avudundsjuk att hon skulle kunna lägga in sig på ytterligare ett gäng plastikoperationer.

Jag anser att ni som följer modebloggar slaviskt ska antingen skaffa er ett ordentligt liv istället för drömma, eller göra vår värld en stor tjänst genom att gemensamt samlas på Västerbron och ta ett kollektivt självmord. Jag vet att det skulle bli ett jävla problem, för era Louis Vitton-kjolar inte är vattentåliga. Men tänk på att det är för en god sak och att ni gör världen till en bättre plats för guds skull! När jag tänker efter så läser mitt geggveck i stort sett alla modebloggar. Jag uppmanar dig här och nu, skaffa ett liv, annars så tar jag ditt!

Inte undra på att tjejer (framförallt) har dåligt självförtroende! Där bakom skärmen sitter en blond brutta med pushup kastruller och enorma glansläppar som man inte ens hittar hos de största kvinnorna i Afrikas djupaste djungel och visar vad hon köpt. I och med att hon får sponsring av att säga att någonting är "chic" "inne" eller "lovely" så vet man egentligen inte vad hon tycker? Hon kanske tycker att det är skitfula saker, men för 25.000 spänn rakt in bolaget så kan man väl ändå vara lite ambivalent. Men då är de ju hennes läsare hon lurar. Jag tycker att modebloggar är skit men det är en bra business. Precis som Nigeriabreven. De luras, men där tjänar de också pengar. Eller "sol och vårare".

Man börjar ju undra om det finns någon Modeguru/gud som är så full i fan och bara driver sönder modevärlden. Att han hittar på helt sjuka utstyrslar som kändisar börja bära, och sen vi vanliga döda. Sen så sitter han på sitt berg i Tibet och skrattar röven av sig. Han skulle kunna få designers att tro att det senaste inom mode är att gå på två trästyltor iklädd ballerinakjol och flytväst med en använd bajsblöja över huvudet och pilotbrillor. Och sen skulle Paris, Lindsay, Klum och Blondinbella bli så dygnsura i trosorna av upphettsning att det skulle kunna hindra torkan i Sahara-öknen för all framtid och lite till. Och sen skulle alla andra människor som inte har något eget tänkande eller åsikter tycka att "Åh shit, har du sett Paris senaste!? Fyfan vad chic!" och börja välja mellan Louis Vitton och Armani-blöjor och döda för att få den senaste Marc Jacobs styltkollektion.

Jag menar, har man redan sett detta på catwalken är det inte långt ifrån!

För övrigt funderar jag på att starta en modeblogg bara för att:

Jag har på mig samma jeans som jag haft i snart tre år. Dem är urtvättade och har ett stort hål mellan benen som passar bra på fyllan för en spontan snabbpink i papperskorgen. Diverse fläcker på låren går att urskilja, byxan är full av minnen. Fernet från Värdshuset, glass från Smögen och Findus burkköttfärssås från i torsdags. Om jag ska sätta mig bekvämt på tåget med benen i 90 grader så stiger byxslutet från skorna upp till mitten av vaderna. Byxorna införskaffade av min vän när jag inte hade några andra kvar.


När jag tvättar dem får jag gå runt i mina kalsonger. Kalsonger jag återanvänt (hämtat ur tvättlådan) tre gånger i rad nu. Märket är lite av en mystik, det finns nämligen inget! Jag vet dock att jag hittade dem i fyndlådan på ÖB!


Dem svarta strumporna jag bär kommer från ett trendigt italienskt företag vid namn Diadora. I alla fall den ena. Den andra är en vanlig grå Intersport strumpa med det innovativa hålet vid stortån. Strumporna kommer vanligtvist med resår, men har som sig bör, gått av. Undersidan är som sig bör helt svart av sot och diverse chips-smulor.


På överkroppen bär jag min enda  matchens-lirare t-shirt, den är från den ärofylda turneringen turex cup, anno 2000. Den har snart klarat 1000 tvättar och är still going strong.

Men jag har en känsla över att ingen skulle läsa detta? Troligtvist har jag rätt också. Tack för mig..