LEEK - En berättelse om ingenting!

Personerna bakom musiktjänsten Spotify står för årets skönaste och fräckaste affärsidé. Låt mig förklara.

Dem slänger ut jordens skönaste musiktjänst mitt i en tid då det råder tveksamheter runt om i landet huruvida man får tanka musik. Så behöver för tjänsten är stort. Det är dessutom gratis att använda sig tjänsten så länge man har fått en "invite". Det får alla tag i men det känns ändå lite speciellt att ha fått en "invite".  Det är smidigt tjänst som man kan bära med sig överallt, och många som låter Spotify stå och brumma dagarna i ändå.
Allt detta mot att man lite då och då lyssnar på ett kort och helt okej reklamklipp.
Det är inte ens en fråga om varifrån man hämtar sin musik längre, och ja man blir beroende av tjänsten.

Men nu när Spotifyn är det självklara valet, så börjar dom att slänga in mer och mer reklamtid, varav reklamklippen blir vidrigare och vidrigare....
Mot en betalning kan man slippa undan reklamen....Och just nu är jag bara så jävla förbannad att jag sumpat mitt betalkort, för jag vill verkligen betala för att slippa bli störd när jag använder Spotify, som jag numera är helt beroende av. Det är värt 100 spänn i månaden att slippa höra någon idiot prata om att han ska lämna bilen hemma på onsdag, och en brud som stör hela tiden genom att vara så fräck/dum i huvudet och säga" Hej hoppas jag inte stör"....

Så det dom håller på att göra är att få folk att återigen betala för musiken. Något jag aldrig skulle gjort för några månader sedan. 100 kronor i månaden, det är en CD varannan månad, hur många lägger så mycket pengar på musik. Inte ens på 90- talet lade man väl så mycket pengar på musik.


Hoppas jag inte störde...
/ Garlic

Att gå på företagsfest är lite som att skjuta sin granne i foten, ligga med hans fru och elda upp hans bil. Man vill göra det, men är medveted om att det lurar några konsekvenser bakom krönet, so to speak.  Men man gör det ändå, för man har sett fram emot det.  Ibland kollar man på hey baberiba istället med en påse chips, oftast deltar man på företagsfesten.

Jag anser att företagsfest borde vara förbjudet, eftersom det i princip är omöjligt att genomföra ett lyckat jobbpartaj.   Visst går det att måla upp ett drömscenario om den perfekta jobbfrassen, men det är bara en illusion.
Alla vill ju puckla på receptionisten i numero dos, men få är villiga att ta konsekvenserna, förlora jobb, bli anmäld, förlora fru och familj, få tänder inslagna och en kölapp till AMS.
Så därför är det få som gör det....Men ibland sker det och det är ju kul kan tyckas, men man får inte ha roligt åt det tycker chefen, man får inte prata om det som är kul.
Jag menar att allt som är roligt att göra,  som skulle vara roligt att göra på en företagsräka, kan man inte genomföra ostraffad. Det är totalförbjud på roliga saker, vilket gör det till en meningslös tillställning..
Hur många vill inte göra sånt man gör på en vanlig fest även på företagsfesten. Dra ett sträck från receptionistens vänstra bröst,  strypa praktikanten medan man våldför sig på henne, låsa in Kennet i en skrubb, och slå Anders på käften för att han håller på ÖIS i allsvenskan.
Chefen erbjuder befodran mot ett blåsjobb, lönesänkning om man inte hämtar öl åt honom, och säger åt Åsa att hon inte haft jobbet om hon så stora tuttar.

Men det är helt omöjligt, det händer bara på film och om det skulle hänta på företagsfrassen ute i Orminge så skulle 30 personers liv vara nerkört i betongen veckan efter....

Orkar inte skriva mer om skiten nu , blir för upprörd..

/Garlic

Spinner vidare på dem olika Gymkarraktärerna jag skådar nere på gymmet mitt varje vecka.  Denna gång har turen gått till den jag kallar för Den Frenetiska Gymbytaren!!    Orkar inte skriva Den Frenetiska Gymbytaren en gång till, så vi kortar ner det till gymbytarn...okej?? 
Gymbytarn kommer alltid insläntrandes på gymmet 20 över 5, lite småstressad efter sin 4564:e dag på samma kontor. Han har suttit bakom samma skrivbord sedan han gick ut Samhällorienteradlinje i Nyköping som 19åring. Gymbytarn är den typen som sitter på samma stol, från gymnasiet ända fram tills han stämplar ut som 65taggare, utan att varken lyckats eller brytt sig om att avancera i företaget. Sånär som på ett hedersuppdrag, där han var ansvarig för kaffemaskinen, vid 40 års ålder, men gick in i väggen och blev sjukskriven i 4 månader.

Han är iklädd en kritsträckrandig kostym, blå skjorta med vit krage, svarta lågskor,  en trådlöst headsett som sitter fastgjutet i örat och ett par immiga glajjer som vilar över nästippen.. hans frissa som är stylad med daxvax går åt Anders Svensson-hållet.

Han traskar in på gymmet och går bort mot receptionsdisken för att dra sitt kort i kortapparaten. Det händer ibland, att han tappar ut hela plånboken på golvet när han ska  slita upp kortet.  När han tagit sig förbi receptionen och ska gå in i omklädningsrummet, börjar hans hjärta vibrera som en fruktmixer. Han är alltid sjukt nervös inför att gå in och blotta sig bland dem andra mer vältränade typerna som rör sig på gymmet.  Där inne sitter ett antal personer som Gymbytarn fruktar. Bland annat han som fick jobb på kemtvätt tack vare sin ruskigt perfekta tvättbräda, han som har fetare överarmar än lår, och han som kan ställa en hink vatten uppepå sin enormt vältränade bröst.
Gymbytarn har inget av det. Han har liksom lite för mycket sidfläsk, bältet pekar lite neråt, han har lite mer bröst än sin flickvän, och huden vid armarna får han spänna upp med två st spännremmar varje morgon.
När han motvilligt klätt av sig sin kritsträckrandiga kostym spännt loss remmarna och tagit på sig sin farfars gamla träningsoverall, så går han sakta men säkert ut mot gymmet. 
Han inleder passet med några minuter på träningscykeln samtidigt som han intresserat följer Rapport som visas på en TV-skärm framför honom. Efter några minuter slutar han cykla, men fortsätter att följa nyhetssänningen, trots att ljudet på TV:n inte är på.
När sändningen är slut, beger han sig mot delen av gymmet som domineras av träningsmaskiner. Han sätter sig till rätta i en av maskinerna och spänner fast sig.  Han läser på ett informationen som sitter på maskinen att den här övningen ska stärka upp skuldrorna och triceps. Nu åker vi tänker han, laddar på 20 kg och kör några repetitioner.  Han sitter några minuter och spanar ut över avdelningen med maskiner, där det utöver Gymbytarn, endast rör sig sexiga brudar som spelar i helt andra ligor än honom, plus några gamllingar, som skulle trilla av pinn om dem laddar på mer än 5 kilo i en övning.

Hela den här vistelsen på gymmet är en enda lång pina. Han känner sig så värdelös och felplacerad. Det känns som att alla stirrar på honom, men i själva verket så är det knappt någon som bryr sig om att han är där.
Gymbytarn börjar fundera om det är värt att gå tillbaks till gymmet nästa vecka.  Istället för att gymbesöket ger en stärkt kropp och stärkt självförtroende, så lyckas han hålla sin taskiga form intakt och hans redan knackiga självkänsla får sig ytterliga en ordentlig knäck.

Han spänner loss sig själv från maskinen, , bestämmer sig för att få ett värdigt slut på gymvistelsen och avslutar med att knalla 4 km på löpbandet in i omklädningsrummet, duschtar tar sitt pick och pack , släner gymkortet i papperskorgen i soporna och beger sig ut på gatan igen.

Nästa vecka skymtar jag inte samma person , men det har då anslutit sig en ny gymbytare till gymmet.
Våran gymbytare provar lyckan på ett annat gym, i en annan del av stan.
Undrar om dem har någon egen klubb där dem hjälps åt att skifta gym för att göra lidelsen på varje enskilt gym så kort som möjligt.

Personerna bakom Den Frenetiska Gymbytaren kommer och går, men karaktären består.



Håll tätt/ Garlic